Hursomhelst hade vi en strålande fin men svinkall dag vid sjön. Nordvästlig bris drev ytvattnet efter nattens frost genom sundet. Få vak syntes den första timmen. Efter taktiksnack och kaffe gick jag till södra bryggorna. En brygga var ledig. Nu pep luren, Anton fick en 7 hektos. På äggflugan.
Jag nötte på med geting, streaking caddis o fjädermygg men ingenting hände. Sätter på en äggfluga och drar den lite i vattnet och jisses vad den simmar fint.
Har omgående ett missat hugg och i nästa kast river jag en större FA.....N!!
Sjukt är det men sen är det circus ett tag med flera bågar runt kilot tills det blir riktigt tungt och börjar knycka ilsket. Den här är större men gör inga längre rusningar utan går tjurigt fram och tillbaka tills den får vila i strandgräset för posering.
Strax efteråt sätter jag bort äggflugan högt upp i en gran och letar förgäves i tiotalet minuter och gubben på bryggan bredvid kommer över och snackar. Han vill ha en fisk med sig hem så jag erbjuder honom min plats och byter brygga. När jag får två bågar till på den andra bryggan så skäms jag lite och går tillbaka till Anton i sundet. Gubben kämpar vidare utan resultat.
Vid sundet plockar vi fram trangiat och fräser upp Norrlandsfalu med tomater och bönor. Det gör gott i kylan.
En regnbåge vakar försiktigt medans kaffet avnjuts. Livsandarna har fått sitt. Koden är knäckt.
Här hade det räckt för dagen men jag kunde inte låta bli att gå tillbaka igen. Anton lämnade in och åkte hem, mätt efter två dagars fiske med 2,5 kilos i topp från gårdagen.
Väl tillbaka vid bryggan har vinden vridit och lugnet lagt sig. Nu är det spegelblankt.
Försiktiga vak syns och enstaka större fjädermygg vinglar uppåt. Flugbyte sker till små harörenymfer som glupskt jagas runt av ormlikt slingrande regnbågar i skymningstimman. Jag lyckas dock bara kroka en som efter en kort strid släpper men spännande var det.
Vakten Tommy blir vittne till bataljen.
Vi pratar lite om forna tider och om Oscar vaktchefen på 90-talet och hans bravader i jakten på tjuvfiskare runt sjön. Och bara hundratalet meter varifrån vi står finns också en gammal stenålders-
bosättning. Tänk vad tiden går när man står och fiskar.
Innan jag går hem ser jag något som lyser uppe i granen och med spöt lyckas jag få ner äggflugan. Hacklet är borta men nu ska den pensioneras.
